För dig som alltid har drömt om att kunna hjälpa till att ena människor när de bråkar- just nu har du boken framför dig som kan hjälpa dig att göra den drömmen sann.

Vare sig det gäller barn, vuxna, arbetsgrupper, familjer eller personer som är oeniga när det gäller beslut, politik, religion, samarbete och så vidare kan du med stöd av den här kunskapen hjälpa till att skapa kontakt och möte mellan människor.

Skapa möten och kontakt genom medling
Att agera tredje part med Nonviolent Communication

Av Liv Larsson
ISBN: 978-91-976671-6-6
295:-
Rabatter: 3 eller fler 10% och 10 eller fler 33%

Läs kapitel 1 här    Köp boken 

 Innehållsförteckning och inledning

Synopsis in English [Adobe Acrobat PDF - 42.58 KB], if you want to publish this book in other languages.

Estonian, english and Thai language are under negotiation

Tysk utgåva hittar du här  

Polska utgåvan kan du köpa via vår hemsida.

Liv Larsson är tränare och utbildare i Nonviolent Communication och har tidigare skrivit böckerna Nonviolent Communication i praktiken, Varning för prat samt Lilla känsloboken. Hennes önskan är att både belysa de strukturer som bygger på dominans och ge verktyg för att skapa mer livstjänande system inom och runt om oss.

Skapa möten och kontakt genom medling innehåller:

• Om konflikter i världen, sen stora bilden
  
• 6 praktiska färdigheter som du kan utveckla för att bli en effektiv medlare
  
• Hur du identifierar och jobbar med dina svagheter
  
• Hur du kan lägga dig i andras konflikter och vara till hjälp
  
• 70 sidor övningar så du kan utveckla praktiska färdigheter

•  Tankar om hämd och hur du hanterar det som medlare
  
• Nonviolent Communication vid medling
  
• Lär dig samtala på en nivå där konflikter inte finns
  
• Lär dig upptäcka när du pratar på ett sätt som leder till konflikt
  
• Verktygslåda för medlare 6 färdigheter du inte kan vara utan
  

• Lär dig skilja på sakfrågor och försoning
  
• Lär dig skilnaden på utbildning och medling
  
• 1 helt kapitlel om medling med barn med seriere så du enkelt kan prata med barnen
  

• Medling vid brott
  
• Medling i skola
  
• Konkreta tips för hur du förbereder en medlikng
  
• Konkreta tips för hur du genomför en medling
  
• Konkreta tips efter medlngen

Författaren har ställt de stora frågorna kring vad som är svårigheten med att vilja medla i en kultur som helst av allt vill undvika konflikter, bekämpa dem med våldsamma medel eller låtsas som att de inte finns. Men hon har också gett konkreta svar och övningar för att träna färdigheter att användas av var och en som vill agera tredje part.

Recencera boken

Vad andra sagt om boken

Jag vill denna gång bara tipsa om att det just kommit ut en bra bok om medling på svenska: Liv Larsson: "Skapa möten och kontakt genom medling". Jag har inte läst hela än, men gått igenom den så pass mycket att jag ser att den är mycket användbar för alla som vill utveckla mer färdigheter i medling i konflikter. Den är
lättillgängligt skriven och tar upp mycket om hantverket. Livs ansats bygger på NVC (Nonviolent Communication), så här finns en hel del om hur man fokuserar på behov och önskningar. Boken lämpar sig också som kurslitteratur för HR-folk, ledare, lärare och andra som hamnar i informella eller formella medlingssituationer.

Liv ger också kurser i NVC, medling, m.m. i olika delar av landet. Bra komplettering för er som deltagit i mina kurser och vill utvecklas vidare.

Med vänliga hälsningar,

Thomas Jordan, Ph. D.
Department of Work Science, Gothenburg university
http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se

Jag får inspiration på så många olika nivåer av den här boken. I den här boken upplever jag en väldig skärpa och klarhet. Det är enkelt att ta till sig det du förmedlar. Sedan vill jag nämna den tacksamhet jag känner i mitt hjärta när du lyckas klargöra sambanden mellan NVC (språkligt och på en praktisk nivå) och situationen i världen ur ett större perspektiv. Waooo... Jag anar något riktigt stort här... Ett verkligt värdefullt bidrag till den här världen vi lever i. I varjefall till mig...
Cecilia Rydelen

Sedan 1999 leder jag medlingsutbildningar och hittills saknade jag en bok som verkligen stödjer detta arbete. Här kommer äntligen en bok som ger möjlighet att jobba konkret med sin egen inställning som medlare. Med många övningar, beskrivning av fallgropar och med reflektioner är det en "hjälpsam följeslagare"  i det praktiska arbetet. Ett kapitel om den egna motivationen i medlingen får även en "gammal hund" att tänka till.

Anja Kenzler....förestandare certificeringskommissionen BM , Tyskland  

Har läst Medlingsboken och är så! Inspirerad och glad för när jag läser så sätter den ord på det som jag längtar efter men inte lyckats få fatt i. Vill dela för att säga att den gör skillnad för mig och den kommer att vara med mig i mitt arbete med NVC i skolan och mitt arbete med barn. 

Mattias  

Kapitel 1

Vad är medling?

Medla -/=är att
försöka åstadkomma överenskommelse eller försoning mellan tvistande
parter {förlika, jämka}
Nationalencyklopedin

Konflikter innehåller alltid gåvor. Medling kan ses som en möjlighet att öppna ett paket som hittills varit inslaget, för att kunna njuta av gåvan. En medlare eller tredje part kan vara den som lyfter på locket, ifall gåvan (konflikten) kommer i en utmanande förpackning. Med andra ord kan medling beskrivas som en process där en person hjälper
andra att förändra sin syn på konflikten, se bortom den, se dess utvecklingspotential och tillsammans med parterna komma fram till överenskommelser om hur de vill agera i framtiden.
En av de saker en medlare kan göra för att hantera en konflikt är att hjälpa människor att få en mer mänsklig bild av varandra. När vi ser varandras mänsklighet känner vi igen oss och då väcks vår medkänsla. I och med det blir det också lättare att verka för att alla inblandade ska kunna få sina behov tillgodosedda.
De principer jag utgår ifrån i den här boken är de som Nonviolent Communication (NVC) baseras på. Dessa principer kan användas vid medling för att hjälpa människor att hitta lösningar på ett särskilt problem. Samma principer kan också användas när människor vill försonas när något har hänt som gör det svårt för dem att uppleva tillit till varandra.
I sin enklaste form innebär medling att underlätta ett samtal. Som medlare hjälper du parterna att kommunicera på ett sådant sätt att det leder till förståelse och till att de kan möta varandra, istället för att fortsätta kommunicera på sätt som leder till motstånd och konfrontation.
Att reparera relationer som upplevs som smärtsamma, där människor upplever det som en utmaning att ha tillit till varandra, är en vanlig orsak till att någon medlar. Medling är förstås extra värdefullt när vi har svårlösta konflikter i relationer vi verkligen vill värna om (till exempel med familjemedlemmar, vänner, grannar eller arbetskamrater).
I Sverige och på många platser runt om i värden har också medling vid brott visat sig vara en värdefull möjlighet för att hela smärtsamma upplevelser.
När du använder dig av NVC för att medla, inriktar du dig först och främst på att skapa kontakt mellan alla parter. Denna kontakt är grunden för att hitta lösningar där alla inblandades behov beaktas och i största möjliga mån också tillgodoses. Som medlare fokuserar du på kontakten, oavsett vem som tidigare gjort vad.
Den speciella slags kontakt jag talar om bygger på ömsesidig respekt och på frivillighet hos alla inblandade parter. Ibland kommer man inte fram till lösningar som fungerar för alla, men tilliten att det är möjligt att mötas fördjupas genom att parterna ser varandras mänsklighet. Ofta leder detta till ökad villighet och större kreativitet för att hitta nya lösningar och strategier. Man har tagit några viktiga steg mot försoning om parterna efter en medling har mer tillit till varandra, känner sig hoppfulla och har fått en djupare kontakt. Om de dessutom har fått några nya verktyg för att kunna ta konkreta steg för att reparera sin relation och gå vidare, har man kommit långt på vägen till en lösning där allas behov kan beaktas.

Människosynen påverkar vår förmåga att medla

När man börjar träna på att medla kan det ibland kännas överväldigande
och svårt. Jag tror att alla kan medla fast det kan behövas en del träning för att kunna göra det på ett sätt du blir nöjd med. Det viktigaste att bli klar över är vilken människo- och livssyn du som medlare har. När du har en människosyn som har potential att skapa försoning, har jag tillit till att du lätt kommer att kunna använda de verktyg du har för agera tredje part på ett naturligt sätt.
Vår syn på människans natur formas av det samhälle vi växer upp i och av de förebilder vi får med oss från det samhället. I sin bok ”Bägaren och Svärdet, vår historia, vår framtid”, beskriver kulturhistorikern Riane Eisler den kamp som pågått i tusentals år mellan det hon kallar ”Partnerskapsmodellen” och ”Dominansmodellen”. Både hon och teologen Walter Wink klargör i flera av sina böcker hur det under de senaste 10 000 åren har skapats samhällen som är uppbyggda enligt ”Dominansmodellen” nästan överallt i världen. I boken ”The Powers That Be”, beskriver Wink att de organisationer som baseras på dominans
har ojämlik fördelning av resurser och privilegier och att de har hierarkiska maktstrukturer. Ofta används tvång eller våld av något slag för att upprätthålla ordning. Det är strukturer där några få dominerar över det stora flertalet för att vidmakthålla kontroll och ordning. Många av våra familjer, skolor, föreningar, religiösa församlingar, företag och regeringar styrs på det här sättet.
I system baserade på dominans är människosynen i huvudsak att människor i grunden är själviska och våldsamma. Om vi utgår ifrån att det är det som är vår sanna natur, behöver vi människor kontrolleras för att ingen ska komma till skada. Eftersom vi i det systemet har lärt oss att jämföra och rangordna, finns det många som anser att det finns några som är lite bättre (eller i alla fall mindre hemska) än andra. De som är goda sätts att styra över och leda de andra. För att få reda på vem som ska få styra har det genom de senaste årtusendena pågått en ständig kamp om vilka som är de goda och vilka som är de onda. De som nått toppen i den sortens system kommer att försöka kontrollera människor genom att använda sin makt över dem; först och främst med hjälp av bestraffningar och belöningar.
De som lyder och gör det som auktoriteten vill att de ska göra belönas och de som inte lyder bestraffas. Med synen på att människor är själviska och våldsamma, verkar bestraffning och belöning vara de mest effektiva sätten att lära människor hur de ska bete sig. Tanken är att bestraffningen (eller att vi blir fråntagna belöningen) ska visa oss hur dåliga vi är och att vi har gjort fel. På liknande sätt förstår vi att vi är godkända eftersom de i toppen (föräldrar, lärare, chefer med flera) bekräftar det genom att belöna oss på något sätt. Vi lär oss att vårt värde som människa ligger i om vi blir godkända av auktoriteter eller inte.Den här människosynen rättfärdigar att de som är överlägsna har rätten att dominera och kontrollera andra, eftersom det är så vi människor lär oss vad som är rätt och fel. Det är det som är viktigt att lära sig för att kunna leva i ett system som är baserat på rangordning och dominans.
Denna människosyn inkluderar även idén om att när en konflikt uppstår, måste det finnas någon som är skyldig, en “skurk”. På grund av den genomslagskraft som denna idé har fått har vi skapat oerhört resurskrävande system för att hitta och sätta dit dessa “bad guys”.
De flesta av oss är oerhört vältränade i det här sättet att tänka; på att jämföra och på att bedöma vad som är bra och vad som är dåligt. Bara reflektera över dina egna tankar under tiden du har läst det senaste stycket. Hur många gånger har du dömt det system som jag beskriver som dåligt, fel eller orättvist? Eller så har du kanske bedömt mina tankegångar som felaktiga, flummiga eller orealistiska? Med den enorma mängd träning vi har i det här sättet att tänka i termer av rätt och fel, bra och dålig, är det inte konstigt om vi upptäcker att vi tänker så här nästan hela tiden.
När jag ser den (enligt min bedömning) livsfarliga kombinationen av högteknologi och dominanstänkande som verkar styra stora delar av världen just nu, har jag lätt att tappa hoppet. Jag tror att vi behöver övergå från att se världen utifrån den dominansmyt som just nu har enormt tragiska effekter på vår planet till att se världen på ett sätt som bättre främjar livet.

En behovsbaserad människosyn

Något som ger mig hoppet tillbaka och inspirerar mig är att istället fokusera på två av de antaganden som NVC utgår ifrån:
Allt vi människor gör, gör vi för att försöka tillgodose våra behov.
Vi människor vill bidra till varandra om det sker utan tvång.
Dessa antaganden hjälper mig att komma ihåg att det jag beskriver som ett dominanssystem är ett val att förhålla sig till världen. De två antagandena ovan är ett val och olikt det sätt att se världen som många av oss har lärt oss. Vi är dock alltid fria att välja hur vi förhåller oss till varandra och till världen.
Jag vill göra det tydligt att jag ser det som en myt att våld har potential att ställa saker till rätta. Den är ett sätt att försöka hitta en lösning på problem och vi kan alltid byta ut den mot en helt annan.
När vi gör valet att fokusera på vad människor behöver, istället för på vem som har gjort rätt eller vem som har gjort fel, tror jag vi väsentligt ökar våra chanser att skapa en värld där det finns utrymme för alla. Ett sådant förhållningssätt till människor underlättar också avsevärt för den som tar på sig rollen som medlare, eftersom den gör det enklare att se det mänskliga i varje person, oavsett hur de har agerat. Det förhållningssättet och människosynen genomsyrar hela den här boken och ligger till grund för de praktiska övningarna.

Inställningen att konflikter uppstår för att det finns behov som inte tillgodosetts, ger mig tillit till att vi skulle kunna skapa en värld som ser helt annorlunda ut än den vi lever i idag. Tänk om samma mängd resurser som nu används till vapen, militär, polis och fängelser, istället skulle läggas på att reparera relationer och lära oss hitta nya strategier som tar hänsyn till allas behov. I den världen skulle det förmodligen automatiskt finnas en erkänd plats för medlare.
Vad behövs för att medling ska bli en naturlig del av vår kultur?
Jag vill svara på frågan i rubriken med utgångspunkt i de två olika sätt att tänka som beskrivits i stycket innan. Det ena svaret utgår från ett system som bygger på kontroll och dominans och det andra utgår från ett system med syfte att tjäna livet genom att tillgodose behov.
I det system som bygger på dominans är medling väldigt sällan en naturlig del, eftersom konflikter ses som något som är dåligt och helst ska undvikas. Våld eller hot om att ta till våld är istället vanliga sätt att försöka bekämpa de konflikter som ändå uppstår i detta system. Man kan också bekämpa konflikter genom att försöka undvika dem överhuvudtaget med hjälp av kontroll och väl underbyggda hot om att ta till våld om en konflikt uppstår. Dessa åtgärder utförs (eller sanktioneras) av dem som har makten, för att återställa ordningen om den störs. I ett system som bygger på dominans finns stor tillit till den potential som kontroll och våld har för att skapa fred. För efter våld kommer ju harmoni, eller...?
Jag vill påstå att det är det här sättet att tänka som skapar och bevarar myten om att våld är nödvändigt och har potential att leda till harmoni. Det är den myt som dominanskulturen är baserad på och som högt värderar våld som strategi för att lösa konflikter. Den får våld och hämnd (eller vedergällning som det ofta kallas) att verka naturligt. Det bevarar dessutom den makt(o)balans som består i att några få människor har makten över det stora flertalet.
I system som bygger på dominans söker man efter vems fel det är att en konflikt uppstår. Man hittar den skyldige, bedömer vilket straff som är rättvist och straffar personen (eller gruppen). Grunden till detta sätt att agera är tron på att människor lär sig nya beteenden bäst om de hatar eller tycker riktigt illa om sig själva; när de känner skuld, skam, eller rädsla för bestraffning. Det är ett tragiskt sätt att försöka skapa förändring, eftersom det väldigt sällan utmynnar i försoning eller samarbete. Många gånger kan det också leda till destruktivitet i form av hämnd. Och om hämnd inte är attraktivt kan destruktiviteten istället vändas inåt vilket kan leda till depression och bitterhet.
Det går inte att avgöra vilken slags kultur vi har att göra med genom att se huruvida det uppstår konflikter eller inte. Skillnaden ligger i sättet att se på de konflikter som uppstår och hur man hanterar dem.
Om den kulturella normen innebär att konflikter är ett tecken på att någon har gjort fel eller att något är onormalt, kommer vi att dra oss för att erkänna att vi skulle ha nytta av medling. Det skulle ju vara att erkänna att vi har en konflikt och därmed också medge att vi inte är perfekta. I kulturer och system där man ser konflikter som något naturligt som vi kan lära oss något av, finns istället ett intresse av att ägna tid och uppmärksamhet åt dem. När konflikter uppstår i livstjänande system hanteras de genom att man försöker förstå vad de handlar om, istället för att försöka kväva eller bekämpa dem. Medlingen blir ett sätt att lära sig så mycket som möjligt av konflikten.
Vissa kulturer har rollen av en ”tredje part” inbyggd i sin samhällsstruktur
eftersom man har insett värdet av att kunna hantera konflikter och göra det tidigt. Exempel på det kan vi hitta hos indianer i Nord - och Sydamerika, hos maorierna på Nya Zeeland, och i vissa folkgrupper på Nya Guinea och i Sydostasien.
När vår kultur främjar en människosyn som utgår ifrån att människor gör det de gör för att försöka tillgodose behov och att människor vill bidra till andra om de upplever det som frivilligt, kommer medling att kunna bli en naturlig del av vår kultur. Ett medlingssamtal kommer då inte att bara vara en separat händelse utan vara en del av en process där alla delar är viktiga för att reparera det som har hänt.

Tillbaka till boken

Köp boken