Att höra någon annans behov

Ola älskar städade kök, dammtorkade ytor och ordning i bokhyllan. Han dammsuger minst en gång om dagen och storstädar en gång i veckan. Hans partner Ida kallar honom för en ”kontrollerande perfektionist”. Hon gillar att skapa, har helst mycket på gång samtidigt. När hon påbörjat en tavla vill hon lämna penslar och färg framme så hon kan fortsätta när hon känner för det. Dessutom lagar hon saker, stickar och syr och tycker att hon tappar flödet i sitt skapande när hon måste städa undan allt material varje gång hon gör något. Ola kallar henne ”slarvig och impulsiv”. De hamnar ständigt i gräl om hur de ska ha det i sitt hem. Vännerna som har hört deras bråk i flera år suckar och ber dem sluta. Till slut får de båda nog av grälen och bestämmer sig för att skiljas trots att de fortfarande känner stor passion för varandra.



Konflikter gör ont och vi vet att de ofta eskalerar om de inte hanteras. Både egna och andras konflikter kan vara skrämmande, leda till oöverlagda beslut och stimulera ilska, skam eller skuld. Många längtar efter att hjälpa andra att komma överens, just för att de har sett följderna av konflikter som inte hanteras. Men hur gör man? Tänk om det vore så enkelt att konflikter tog slut bara för att man ber de grälande att lugna ner sig, hålla tyst och sluta bråka.


Om Ola och Ida hade bett om hjälp hade det inte behövt leda till skilsmässa. En tredje part - en vän eller ett medlarproffs – skulle ha kunnat hjälpa dem att få kontakt med sina innersta önskningar. Om de kunnat höra behoven bakom varför den andre var beredd att ”ta strid” för sin uppfattning, hade de kunnat hantera sin konflikt på ett annat sätt. Ida skulle ha kunnat höra att bakom Olas önskan om ett välordnat hem fanns behov harmoni, skönhet och värdighet. Ola skulle ha sett Idas behov av spontanitet, mening och kreativitet bakom det han kallade impulsivt och slarvigt. Om de fått kontakt med varandras behov på det sättet kunde relationen ha fördjupats istället för att ha lösts upp.


När mänskliga behov ”läggs på bordet” ändrar samtalet ofta riktning från det eviga ”jag har rätt och du har fel”.  Man hamnar inte längre i hur någon borde bete sig, utan kan se varandras drivkrafter. En medlare kan hjälpa till att få fram de viktigaste behoven men också vara ett stöd för parterna att gemensamt komma fram till strategier som kan tillgodose behoven. Ida och Ola kanske kommer på att Ida kan ha ett eget rum där hon får ”härja fritt”. Kanske bestämmer de att de ska ha en städdag tillsammans där Ola sätter nivån. Eller så kommer de fram till att det som saknas är att göra saker tillsammans där de verkligen ser varandra.


Det jag som medlare eller tredje part vill göra är att skapa kontakt och hjälpa parterna att uttrycka sina egna behov och att höra den andres. När de väl gör det kan de oftast, med eller utan min hjälp, komma fram till hur de vill gå vidare för att båda ska få sina behov tillgodosedda. Behoven har funnits där hela tiden, nu blir de tydliga och visar vilken väg parterna kan välja att vandra, tillsammans eller var för sig.

Om bloggen:

Vi skriver om olika områden i korta 1-5 minuters bitar.

Vill du lära dig att få ihop helheten är du välkommen på våra utbildningar där vi tränar på att gå från teori till praktik.

 

Läs mer om oss som skriver här.

Liv Larsson & Kay Rung 

Barn och skam
Föräldrar (vuxna) och skam
Lyssna först prata sen - konsten att skapa samarbete
Färdigheter för livet! (NVC introduktion)
Årsutbildning i Nonviolent Communication
International Mediation Intensive in Stockholm
Varför alla har rätt, men ingen har helt rätt

Utbildningar

NVC_esfl_3_400.jpg

Köp boken här!