top of page

Vårens plåga - ett nytt bantningsförsök?

Uppdaterat: 4 apr.

Att banta är en vanlig kamp för många i vårens tider. Oavsett om det är för att förbättra sin hälsa, för att känna sig mer bekväm i kroppen eller av andra skäl, kan viktnedgång vara en utmanande uppgift som kan leda till stress och uppgivenhet. Vissa av våra behov som exempelvis frihet och gemenskap får stryka på foten och ibland är det värt det, ibland inte. Balansgången mellan att göra sådant som både får oss att "må bra i själen" och att "må bra i kroppen" är inte alltid helt lätt att få till.




En utmaning med att banta är att det kan leda till en instabil relation med mat. När man begränsar sig själv till en strikt diet eller matplan, kan man bli nästan besatt av mat och börja betrakta vissa livsmedel som "förbjudna" eller "dåliga". Det kan leda till känslor av skuld och skam om man inte kan hålla sig till sin plan, vilket kan resultera i överätning eller att vi försöker kontrollera oss själva ännu hårdare. Och eftersom vi människor är dåligt slavmaterial, revolterar vi när vi inte känner att vi är kapten på vårt eget skepp, äter något vi har etiketterat som "förbjudet" och så börjar det om.

Att banta kan också göra oss trötta vilket gör att vi har svårare att röra på oss, omsättningen går ner och vi blir kanske mer sötsugna. För vissa fungerar det här bättre än för andra men det finns alternativ som både tar hänsyn till vårt behov av frihet och av hälsa.


Behovsbaserat ätande är en matfilosofi som fokuserar på att lyssna på kroppens signaler för hunger och mättnad. Det handlar om att äta när man är hungrig och sluta äta när man känner sig tillfredsställd, utan att följa en strikt plan eller schema.

För många människor är behovsbaserat ätande en befriande och hälsosam approach till mat. Istället för att ständigt tänka på vad man "borde" eller "inte borde" äta, och känna sig begränsad eller deprimerad av maten man äter, kan man fokusera på att lyssna på kroppens signaler och välja livsmedel som man verkligen gillar och som ger en positiv känsla. Förutom att hitta mer inre balans får du daglig träning i att lyssna på dina egna känslor och behov. En aspekt av behovsbaserat ätande är att istället för att betrakta vissa livsmedel som "bra" och andra som "dåliga" eller "förbjudna", kan man välja att se på alla livsmedel som potentiella val att tillgodose behov. Vi kan fokusera på att välja de livsmedel som vi verkligen tycker om och som gör oss gott.

Behovsbaserat ätande minskar till risken för överätande och jojobantning, eftersom det innefattar verktyg för att visa människor att äta när de är hungriga och sluta äta när de är mätta.

Att koppla sitt ätande till behov, utvecklar en positiv relation till mat, eftersom det främjar en känsla av självständighet och valfrihet.

Det finns några potentiella utmaningar eller nackdelar med behovsbaserat ätande. En del människor har svårt att avgöra när de är mätta eller hungriga, så den förmågan behöver tränas upp för att förhållningssättet ska fungera. Att lära sig skilja mellan känslomässig och fysisk hunger är ett annat viktigt verktyg. Det är ibland svårt att anpassa sig till behovsbaserat ätande om man är van vid en strikt diet eller matplan, och det kan kräva lite tid och tålamod för att utveckla ett behovsbaserat sätt att förhålla sig till mat. Men fördelarna är många, till exempel att bygga en bro mellan inre och yttre hälsa och att hitta större frihet och självacceptans i livet. En fin investering eftersom att äta kommer du att göra de flesta dagar i ditt liv.


Ett sätt att börja är att fråga dig:

"vilka behov vill jag tillgodose med att äta det här?"

eller

"hur kommer det sig att jag upplever mig hungrig när jag åt för en timme sedan, är det mat eller något annat jag behöver just nu?"


Den är baserad på boken Friheten på botten av chipspåsen.






206 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Om bloggen:

Vi skriver om olika områden i korta 1-5 minuters bitar.

Vill du lära dig att få ihop helheten är du välkommen på våra utbildningar där vi tränar på att gå från teori till praktik.

 

Läs mer om oss som skriver här.

Liv Larsson & Kay Rung 

bottom of page